Dubbla priser till ABB

En frekvensomriktare som är speciellt gjord för pumpar i vatten- och avloppsanläggningar blev både juryns och publikens favorit på mässan. Därmed fick ABB ta emot såväl Scanautomaticpriset som publikpriset.
Att omriktaren ACQ810 är speciellt utvecklad för pumpar innebär bland annat att den har inbyggda funktioner för nivåreglering, driftstidsövervakning och så vidare. Bland annat ser omriktaren automatiskt till att arbetsbelastningen fördelas optimalt när flera pumpar arbetar mot samma tank.
Dessutom gav juryn hedersomnämnande åt HYDAC Fluidteknik. Deras system tar vara på energi som normalt kyls bort i hydraulsystem som lågtrycksånga.

Erik Mellgren

De klättrar i karriären

Högt ovanför huvudet på publiken på mässan sitter Magnus Strömhäll inknuten i ett rep. Det är en vanlig dag på jobbet.

Magnus Strömhäll och hans kollegor på Rope Access rycker in när det blir för krångligt, för dyrt eller tar för lång tid att använda stegar, ställningar och kranar. Företaget består av ett tiotal personer, de flesta med en bakgrund som klättrare, som utför inspektioner, montage och service på hög höjd.

- Vi har bland annat inspekterat pylonerna på Stora Bält-bron, Öresundsbron, Älvsborgsbron och Tjörnbron, berättar kollegan Calle Martins.


Rope Acess har även gjort en inspektionsrunda under en av reaktorerna i Ringhals och utbildat vindkraftstillverkaren Vestas personal i hur man jobbar säkert på hög höjd.
Nästa stora jobb blir 125 km utanför den tyska Nordsjökusten, där företaget ska utföra elarbeten på en plattform som inhyser en stor strömriktarstation från ABB. Stationen, som kallas BorWin Alpha ansluter Bard Offshore 1, världens mest avlägsna vindkraftspark till havs.

Kexfabriken 2.0

Den väckte stor uppmärksamhet på Underhållsmässan tidigare i år. Nu är en uppdaterad version av Kexfabriken tillbaka på mässgolvet.

I ett hörn av mässan står en minifabrik och sorterar och och transporterar kexpaket. Slutresultatet dimper ner i en liten låda, till mässbesökarnas belåtenhet

Det rör sig om en automatisk produktionsanläggning för transport av kexpaket, byggd av eleverna vid Göteborgs Tekniska College (GTC).

På underhållsmässan var robotcellen utrustad med visionkamera som hjälpte till att sortera paketen innan en robot tog tag i dem. Till den nya versionen av Kexfabriken lyckades inte GTC få tag på ett visionsystem, därför är version 2.0 inte helt automatisk.

Däremot är den nya produktionscellen utrustad med fjärrövervakning från ABB och Beijer Electronics Automation.

ABBs teknik Remote Service gör att roboten i produktionscellen själv kan larma om den är på väg att gå sönder. En liten svart låda, kopplad till robotens styrsystem, lagrar också all information om robotens tillstånd, gör trenddiagnostik och skickar alla värden för exempelvis temperatur och spänning vidare till en dator.

Beijer har kopplat ihop operatörsterminalerna i Kexfabriken med terminaler i sin egen monter, så att produktionen är "speglad," det vill säga att allt som operatörerna i fabriken ser och kan göra, kan också Beijer göra i sin monter.

För att låta fjärrsystemen jobba stoppas Kexfabriken emellanåt för förebyggande underhåll och utsätts även för fingerade haverier med jämna mellanrum.

Bakom projektet finns GTC, Svenska mässan i Göteborg, branschorganisationen Underhållsföretagen och flera företag. Fabriken bemannas av elever från skolan.

Projektet startade hösten 2009 med att elever från GTC - som studerar underhåll- och driftsäkerhetsutveckling på en kvalificerad yrkesutbildning (KY) - började bygga anläggningen som en del i sin utbildning. Den färdiga Kexfabriken visades för första gången upp på Underhållsmässan i mars i år.

Hajen 2

Ericssons klassiska slitvarg R310, även kallad "hajfenan" har fått ännu en efterföljare. Bartecs nya mobiltelefon Pegasus är byggd för att användas i tuffa fabriksmiljöer.

GSM-telefonen tål att tappas i cementgolv och hanteras allmänt ovarsamt i dammiga och blöta miljöer. Dessutom är den utrustad med GPS-spårning och "man down"-sensor, vilket gör att kollegor eller chefer kan följa användaren och få ett larm om han eller hon plötsligt slutar röra sig.

Telefonen har också explosionsskydd för att kunna användas på raffinaderier och andra miljöer där det förekommer explosiva gaser.

Tangenterna är extra stora så att du kan slå numret även med handskar. OLED-skärmen är konstruerad för att synas tydligt även när det är dåliga ljusförhållanden.

Priset ligger mellan 6 500-8 000 kronor.

Jonas Hållén

Lysande problemlösning

Stroboskoplamporna blinkar i flera färger i lysdiodspecialisten Latabs monter. Men det är inte bland diskotek och nattklubbar som man hittar kunderna utan i den svenska tillverkningsindustrin.

Företaget sätter ljus på knepiga automationstillämpningar, till exempel Pollymetern. En utrustning som kollar att varenda bit av det populära godiset ser rätt ut, med heltäckande choklad runt om. Till den har Latab gjort en ringformade belysning som bitarna faller ner igenom under avsyningen. Själva visionsystemet i Pollymetern, som granskar strömmen av fritt fallande praliner kommer från Linköpingsföretaget Mabema.


- Från tillverkning till slutkontroll använder man visionsystem idag, och då är belysningen oftast både problemet och lösningen, säger Arne Molander hos Latab.

- Du måste ha rätt belysning och veta hur den ska utformas.

Men vad är det som är så bra med lysdioder?

- Det är den billigaste ljuskällan, de håller längre, man kan stroba dem och de ger ingen värme.

Erik Mellgren

Automatiska våfflor

Skojigaste inslaget på mässan är den automatiska våffelmaskinen, konstruerad av Chalmers robotklubb. Maskinen häller i smeten i våffeljärnen, som stängs och öppnas automatiskt. När våfflorna är klara knuffas de ner på ett litet transportband och landar på en tallrik - färdiga att ätas av publiken.

Av förklarliga skäl var intresset för våffelmaskinen stort. Enligt operatörerna, Patrik Andersson och Victor Stensson från Chalmers, är det bara smeten och ätandet som måste skötas manuellt.

Nästa steg i utvecklingen?

- Vi har funderat på en gräddmodul och en syltmodul...men det kanske är lite overkill? säger Patrik Andersson.

Jonas Hållén

Kramar kraft ut kondensatet

Brittiska Spirax Sarco har utvecklat en ny teknik för utnytjta överskottsenergi i kondensat från ångpannor. Det är den energi som annars går bort med avspänningsångan från kondensattanken. Det vill säga de ångplymer man ofta kan se vid större ånganläggningar hos värmecentraler, mejerier, massafbriker och så vidare.

Med företagets teknik utnyttjas sedan överskottsenergin från kondensatet för att förvärma vattnet som går in i pannan. Det sker i en värmeväxlar placerad mellan matningspumparna och pannan.

Systemet är en av finalisterna till årets Scanautomaticpris.

Erik Mellgren